Nattskrivande

Tja!
Imorgon ska jag sätta på mig en klänning i inte-jonna-färg ofrivilligt och involvera mig själv i en bröllops-cermoni utan att skratta. Fast mitt huvud kommer skratta, åt prästens skitsnack. Och om jag så lite som möter Sandra eller Simons flinande blickar kommer jag kissa på mig om jag inte får brista ut i gapskratt -men det ska tydligen vara oartigt under sådana tillfällen.
Jag känner på mig att jag kommer lida av någon slags uttråkning fram mot kvällen. För jag vet vad jag har framför mig. Onyktra 40-50åringar på fulsprit (råttgift), massa sånger som ska vara kul men mest pest (för vem gillar att sjunga, mer än typ troende carola :S?), och barn i massor. Jag avskyr barn, oftast, alltså kan detta bli rätt tufft för min del. Det värsta är att jag kommer vara tvungen att låtsas trivas. Liar liar. Men vem vet? Det kanske blir en höjdarkväll, det finns ju fortfarande hopp om något slags trevligt sällskap i passande ålder. Och Jeltzin lär det ju inte ta slut på..

Idag vaknade jag självmant klockan nio, men tvingade mig själv att somnade om igen för att inte verka för "gammal" och gå upp pisstidigt bara för att man vaknar, men vaknade oturligt nog igen vid tio. Jag beslöt mig för att kliva upp, kände en viss städarlust. Så musiken sattes på skyhög volym och jag började... ja, rensa. Bland massa papper och sånt. Kände mig duktig. Och delvis mammig.. Upp tidigt somfan för att rensa bland gamla papper? What?!

Jag låg i sängen nyss. Tänkte på David. Jag tänker mycket på David. För er som inte hängt med så åkte grabben hem igår (tors). Ledsen Jonna. Jag låg.. tänkte hur vi brukade virvla oss in i varandra. Bara för att vara så nära varandra som möjligt, inget mer, bara därför. Armarna om varandra, benen invirvlade i varandra, magar som connectar varje gång vi andas in. Våra äckliga andedräktar som bara väller ut i varandras ansikten och hår som ligger ivägen och kittlas. Jag saknar det som ett sockerberoende barn saknar sina kakor.
Jag är så glad att jag har träffat denna människa över huvud taget. Jätteglad.

Det var trevligt i onsdags. Om jag inte minns fel så var vi rätt sena ur säng och åt en ganska sen frukost, men anlände till stan tidigare än fem. Kul för oss. När vi kom in var vi hungriga somfan och grubblade länge på vad vi skulle käka. David beslöt att det fick bli en liten jävla Ben and Jerry's. Dyr, amerikansk jävla glass. Men god somfan. Vi satte oss utanför kyrkan och åt, i solen. Det var mys. Men blev hungriga efter ett tag igen, så blev mer och mer sugna på att åka hem. Mitt förslag var dock att promenera bort till Ö&B för att köpa.. något billigt, men blev naturligtvis stoppade på vägen. Ganska exakt 100 meter från kyrkan hoppade vi in i "Sandras" trådgård där hon och Cristian satt och hade trevligt. Det blev.. vad ska man säg? Runtspringigt och svettigt. Det är två passande ord.

Dagens (ena) bild tänkte jag skulle bli en på David, för han är bra och jag är störtkär. Plus att jag gillar bilden, är dock ingenting speciellt med den, bara gillar den för att.
Kan också väga in att min människa var jättesnygg i skjorta och slips (som han förövrigt spenderade mer än en halvtimme till att knyta fint) och att det var fint väder och sånt. Åh! Det är så stiligt. Mer pojkar borde använda skjorta och slips oftare, men ändå inte. Man vill ju inte att det ska bli för vanligt, då blir det bara tråkigt.
Och här kommer ytterligare fyra bilder från i onsdags.

Vi såg ett par mycket vackra hundar som jag tycker är värda en plats här. Hundar är vackra varelser. Det kan väl ingen förneka?

Här är mannen med skägget.

Vi kom fram till att det antagligen är runt lite mer än en centimeter, och det är väl en bra bit på vägen? Om han nu ska ha det där metal-skägget han har pratat om.. Förhoppningsvis.

En liten paparazzi-bild på syster och Cristian som vi nappade upp påväg till öb, som vi aldrig kom till... Hm.




Och min avslutande bild får bli den här. På min nya tröja! Har för mig att jag berättade om dom där fyra tröjorna för 99 spänn på Stadium? Här har vi iaf en av dom. Det blev ett Napoleon-tryck som jag är jäävligt nöjd med. Yey!
Sånt här är kul att ha på sig. För det finns inte en chans i världen att någon skulle ha en exakt likadan. Okej, kanske. Men, inte i närheten av mig. Hoppas jag..
För er som inte vet vem Napoleon Dynamite är.. Ja, en karaktär som vi alla älskar helt enkelt. "Gosh!" är något han säger..
Ni bör se filmen. Den är helt klart värd att se. Älskar humorn.





Nu tackar jag för mig. Önska mig lycka till på bröllopet som är om mindre än tolv timmar. I should get some sleep.

/Matt damon