3 långdistansförhållande-barn

Ikväll är konstig. Jag känner inte igen mig.
Vi är tre barn och ingen av oss är med den vi mest av allt vill vara med. Det märks. Tre syskon, som innan, inte hade varsin person i bakhuvudet hela tiden. Vi kunde fokusera på varandra och glädjas åt varandras närvaro. Nu är allting platt och svart. Vi vill bara vara med våra människor. Mer än någonting annat. Stämningen vi hade har sprungit och gömt sig, skratten vi hade har avlidit. Jag saknar dessa tider. Vi är inte ens lika längre. Alla går åt varsitt håll och än en gång i mitt liv ber jag om att det ska bli som det var förr. Jag kan inte se frammåt, allt jag kan se är hur bra det var då. Det är så sorgligt, men allt har sitt slut. Innan hade vi varandra, nu har vi dom andra. Vi vill vara med dom, mer än vi vill vara med varandra. Vi kan inte hjälpa det.
Vi är bara tre förlorade lamm.

Jag svävar iväg med Radiohead ikväll.
Med Everything in its right place och Knives out. Så vackra.
Min dag har varit ovanlig. Känslomässigt.
Den började väldigt dåligt. Upp tidigt för sista gången den gär veckan, men inte med ett leende på läpparna. Har för mig att pappa ringde ner och gnällde, vilket jag absolut inte tål så tidigt på morgonen, nej, där sätter jag gränsen. Jag gjorde iaf mig iordning och fick en välbehövd skjuts in till stationen. Tågade till hässle och var mer än trött. Somnade. Höll på att missa station. Men jag lunkade till JB, med ett inte alltför exalterat humör. Dagen skulle bestå av eng och idrott.
Engelskan gick iofs riktigt bra. Vår helt otroliga lärare, Johan, gjorde lektionen värd att koncentrera sig på. Vi skrev även en slags uppsats, lite av en challenge. Eftersom ingen av dom jag vanligtvis umgås med var närvarande idag fick jag (....göra det jag absolut hatar) "hänga" på några andra. Bokstavligt talat. Jag är så dålig på att vara ensam.
Lunchen var iaf okej idag, tacos. Men somsagt, hur svårt är det att misslyckas med tacos? Bröden var dock slut när vi blev serverade och ja.. tiden var knapp. Vi argumenterade om hur vi skulle ta oss till hässlegården.. Vissa hävdade att det gick fortast att gå dit, eftersom vi redan missat bussen som gick direkt dit medan jag höll mig på Melissas och Mathildas sida. Så medan dom andra GICK till hässlegården, promenerade jag, Melissa och Mathilda mot centrum för att latigt nog ta busshelvetet därifrån. På vägen kom ämnet hund upp, hhaha, och vi började diskutera om vi gillade stora eller små hundar.. Plötsligt möter vi en man med en liten, liten, liten valp som just hade lärt sig att gå.. och denna lilla, sjukt söta varelse börjar följa efter oss. Vi överväger att böja oss ner för att klappa det lilla livet, men enar oss om att vi har bråttom. Hunden hinner dock ikapp och vi kunde inte hålla oss.
Anyways. Vi hann med vår buss och anlände till hässlegården x antal minuter innan dom som gick. Mouhahah! Pga förkylning valde jag att sitta under ett träd med en Emelie och ta tid på folk som sprang och vakta ett antal laptopar. I regnet. Drygt så in i helvete.
Jag tog mig iaf hem, kvickt som satan och gick raka vägen ner till sängen efter att jag kommit innanför dörren. Sova, sova, sova, sova. Vakna, äta, äta, titta på flim, ligga, lyssna på musik. Och nu är jag ännu en gång, sent på kvällen, placerad här framför min blogg. Som btw ska göras om bigtime.
Mycket mer har egentlige inte hänt, men det har varit en annorlunda dag för mig.



Men nu åter till äldre minnen.
Jag saknar den här kvinnan. Hon till vänster. Janni bara RÅKADE kommer väldigt mycket ur fokus, det var inte alls meningen. Inte alls. Vi är iaf fina tycker jag. Bilden är från balen i nian, innan sommaren. Underbar tid, egentligen.
Iaf.. Axelina. Saknaden är stor som in i helvete. Särskilt idag på idrotten. VAD HAR ALLAS IRONI TAGIT VÄGEN? VARFÖR ÄR ALLA SÅ JÄVLA DRYGA OCH TRÖGA? Jag var så jävla ironisk idag och INGEN fattade, alla bara blev blonda.. och Ax var inte där. Det hade varit så jävla mycket roligare och vi, bara vi, hade skrattat våra arslen av oss.
Ännu en tid jag saknar.

Jag borde inte tjata mer, jag borde sova.
Imorgon blir det [breal-åp], förhoppningsvis favorit i repris med flickorna. Kommer säkerligen bli trevligt. Plus att jag hörde att bordsplaceringen kommer vara något positivare denna gången. Wuhu for me.
Vi ses imorgon tjejer!

Godnatt allesammans
sängen kallar
"Komsikom"
Tja Perry!
/take-me-back-Matt Damon