hamsterdeath

Det var länge sedan jag var så här makalöst livlig och vaken en lördagnatt vid fyratiden. Väldigt längesen. Men ikväll är en sån kväll. Stjärnspäckad natthimmel med ett magiskt månsken som faller på alla husdetaljer och grässtrå. Som jag för en stund satt och riktade kameran mot med fingret på bulb och full koncentration att sitta blixtstill - i minusgrader. Buh.

Linus stuga är däremot motsatsen till allt vid namn kyla. Här behöver man inte ens klä sig med täcke på natten för att inte frysa, då kan man klä sig med en Linus istället. Vänner säsong 6 står på i bakgrunden och lyser upp hela pojken som ligger i fosterställning och snosar. Han är söt. Något annat som bryter tystnaden ibland är hamsterhjulet som dånar lite lätt, vilket påminner mig väl om en bild som jag måste visa och en sak jag måste berätta.



This is the story to tell. Det är nämligen så att de senaste tre veckorna har det i vår lilla hamsterbur funnits mer än bara två små, håriga djur. Eftersom Kupo och kung Louie bestämde sig för att dra den gamla visan: incest, incest familjefest!.. Och pang, boom, krasch, bang - plötsligt innehöll buren inte bara två, utan åtta hamstrar.

Fast nu är det ju faktiskt inte så att dessa små krabater såg ut riktigt såhär när det precis kommit ut, vilket ledde till en lite konstigare reaktion än vad man trott. För tre veckor sen existerade det inte ens någon päls och man kunde praktiskt taget se inälvorna genom deras tunna hud. (Aaaahhhh!). Iaf, nu efter några veckor är jag inget annat än helt såld. Små pälsklädda, fingerstora djur med knappt öppnade ögon.

Tråkigt nog märkte vi idag att två stycken inte mådde så bra och avled senare på dagen. Hjälplösa. Och en och annan tår dök upp, för situationen kändes så tafatt, med en knappt andandes hamsterunge i handen. Vad gör man?


Livet är orättvist.
r i p