selfportrait s

kan du inte bara gifta dig med honom när du ändå är i farten.

jojojojojojojojo

Ibland undrar jag vad jag har som inte dom andra brudarna har. Ibland tror jag inte att jag har något som inte de andra har. Ibland tycker jag till och med att de andra har mer än mig. Jag tvivlar på att jag skulle vara något speciellt.
Jag är ju bara precis som alla andra,
kom igen.

nejnejnejnejnejnejnejnej

Gå du, säger jag, precis som att det inte spelar någon roll, men nu gör det det, det spelar en jävla roll, för jag bara säger och säger men menar inte och menar inte. På mindre än en vecka har du blivit vuxen utan mig. Precis som att vi skulle leka en bli-vuxen-lek och plötsligt säger du "jonna, du får inte vara med, du är för liten".
Jag är för liten.
Ingenting är som det var. Jag känner mig som en förvirrad hund som tappat sina rutiner. Ingen morgonpromenad, inget hämta tidningen, inget sova middag, ingen lunchpromenad, ingen inget ingen. Nu är jag själv, innan var jag aldrig själv. Kvarlämnad. Rester. Skräp. Skit. Imorgon ligger jag på soptippen med alla andra bortglömda.

Lever i en sörja. Kommer snart gå under ändå.
Hela jag bubblar av känslor. Ledsen och glad. Lycklig och sur. Stolt och förbannad.
AAAAAAAAAAAAAAAAAAh,
släpp ut mig!

missing the old people

Jag och Linusen och Linusens familj har precis varit hos Linusens mormor och morfar och druckit te och ätit konstigt-gott bröd med orangea saker i och kollat på antikrundan. Och jag tror detta är en djup bekräftelse på att jag rent mentalt är vuxen. För under hela tiden hade jag en sån bra känsla i hela kroppen, lugn och mysig, jag kände mig inte rastlös för en sekund och jag blev nästan lite ledsen när vi var tvugna att gå mitt i antikrundan bara för att Ludvig inte är mentalt vuxen och hellre ville hem till sin dumma dator.
Varför ser det inte ut som hos gamla människor överallt, med överdriven konsumtion av fotoramar med gamla fina porträtt i och söta kuddar med zebror och änglar och små tallrikar på väggarna?

Sånt här får mig att längta efter mina mor- och farföräldrar så mycket. Att spontant bara kunna åka över en kväll för att dricka te och äta konstigt bröd med orangea saker i. Vem vill inte det?

Dessutom snöar det så fint hela tiden och till skillnad mot alla andra är jag faktiskt överlycklig av allt vitt puder som faller från himlen. Det snöade fint när vi var i lund idag också och hittade två mindre vintriga plagg som vi båda unnade oss, jag och Linus.

Nu ska det melon serveras!

linusen, du har gula i skägget.

Taaadaa!
Drömmarnas dröm gick i uppfyllelse för att Linus gick med på att ligga hjälplös, utan tröja nära ett icecold fönster med ett ägg kläckt i huvudet. Systor, det funkade med äggulan utan att frysa den! ..fast det tog några äggulor innan man visste hur man skulle hantera klumpen. Nu har jag dock en ursäkt till varför jag måste baka någonting.

Linus spelar skate 2 på franska och jag lyssnar på fransk restaurangmusik, pappa stack in huvudet innan och påstod att det lät som det iaf. Hårfärgen till grabben står redo och alla hoppas på att jag inte råkar byta ut den mot guacamolen som blev över häromdan.
Igår blev vi dessutom massbjudna på allt av en viss Sandra och en viss Rasmus som gladeligen "tar hand om oss" och ger oss "det där lilla extra". Och vad ger vi tillbaka? Speltimmar. Hah.

Attpropå ingenting, du har inte en dymo-maskin att låna mig?
I really need it.

råa ägg och avokadoröra

Jag drömmer om att fotografera ett ansikte, i ljust ljus, nära inpå, och någonstans på ansiktet ska det vila en eller två stycken råa äggulor som ännu inte gått sönder och runnit ut. Det kommer bli en elegant bild. Jag räknar med att lite vattenfärg kommer vara inblandat också.

Nu ska jag gräva ljusgrön guacamole med spadliknande chips.

klippklipp

varsågod mami!

today, this day

Jag mår illa av rökstank, jag mår illa av flygplan, jag mår illa av Nikon, jag mår illa av respektlösa människor, jag mår illa av okända män som glor, jag mår illa av pengar, jag mår illa, jag mår illa, JAG MÅR ILLA, JAG MÅR ILLA

Klockan är 10.09 och jag vet inte om Linus lever.

lämna mig inte här med Hösten älskling

chipsrummet

MISSA INTE insideinformation from Jonna på ett föschta klass-lan!

Jonas skelar jättemycket ibland, vilket kan vara tämligen festligt att beskåda när det ballar ur, för då undrar man ju vad han egentligen fokuserar på.. rummet är pissvarmt, som det ska vara och det luktar en blandning mellan chips, läsk, utmattning, fukt och energidryck. Det finns tio olika sorters chips och flera liter cola, som det ska vara och alla har mysbyxor på sig förutom jag som tycker det är för varmt för att ha på mig någonting överhuvudtaget (fast det har jag), som det ska vara. Faktum är att jag känner mig ganska utanför här sittandes i soffan en bit ifrån tittandes på desperate housewifes som en riktig kvinna en fredagskväll. En ensam kvinna dock, kanske? Fast det skedde en liten olycka när jag packade väskan med super nintendot och alla spel igår, när jag på något luddigt vänster lyckades missa kontrollen, vilket förstörde halva min kväll för jag har inget jävla WOW att spela.
Hur som helst har det varit en lite småkonstig dag idag. Det första man fick ta del av på engelskan i skolan är att Johan (den med bäst pedagogik och kontroll över sina lektioner) troligtvis efter novemberlovet ska flytta till Irland för att han fått ett jobb hos Blizzard. Som universums nördigaste supporter för spelare som har fastnat i World of Warcraft... Lärare efter lärare efter lärare får vi adjöbesked ifrån och man ser framför sig hur mycket svårare allting kommer bli utan sina felfria lärare.
Fortsättningen på dagen var ren tristess tills en timme innan vi slutade. Där stod jag med organisationskommunikationpresentationen, med tre andra som inte hade ett skvatt att säga. Vilket resulterade i att jag pratade konstant och den mesta kritiken lades på mig eftersom det var jag som hade åstadkommit något att kritisera.

Sådan är existensen.

Imorgon åker vi hem igen för att träffa min farmor och farfar som anlände ikväll. Skulle förmoda att det kommer talas om livet och ätas en del god mat under en längre tid, om jag nu känner mina föräldrar samt far-föräldrar korrekt. Fast det kommer bli jättemysigt för hela min familj plusplus Linus kommer finnas där och det faktumet ligger mig varmt om hjärtat.


Jag är ingen nörd

DU ÄR EN KONCENTRATIONSSVÅRIGHET, JONNA.